VSME/VS för redovisningsbyråer: ett nytt uppdrag eller en idé som bara verkar bra?

Frågan dyker upp på nästan varje byrå: ska man ta sig an VSME/VS eller låta den passera? Mellan oron för en extra arbetsbörda och känslan av att det kan bli en ny tillväxtkälla är tvekan befogad. Det korta svaret är att det för en redovisningsbyrå är ett naturligt, strukturerat och säljbart uppdrag att stödja en kund med VSME/VS, förutsatt att det avgränsas som vilket annat uppdrag som helst. Här är skälen, och hur man samtidigt bemöter den vanligaste invändningen.

Ett naturligt uppdrag, inte en nyck från lagstiftarna

Låt oss påminna om bakgrunden. VSME/VS (Voluntary reporting standard for SMEs) är en frivillig standard för hållbarhetsrapportering som tagits fram av Efrag och överlämnats till Europeiska kommissionen den 17 december 2024, och som kommissionen sedan ställt sig bakom genom rekommendation (EU) 2025/1710 av den 30 juli 2025, en icke bindande rättsakt (soft law). Den riktar sig till onoterade små och medelstora företag (SMF) och mikroföretag som ligger utanför det obligatoriska tillämpningsområdet för direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). För att förstå dess struktur i detalj, se vår huvudartikel om VSME/VS-standarden och den frivilliga standarden.

Sammanhanget talar dessutom till byråernas fördel. Sedan Omnibus I-direktivet, dvs. direktiv (EU) 2026/470 av den 24 februari 2026, är tillämpningsområdet för CSRD begränsat till företag som överskrider två kumulativa tröskelvärden: över 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i nettoomsättning. Många företag som hittills omfattats faller därmed utanför den obligatoriska rapporteringen. Samtidigt fortsätter deras beställare att skicka ESG-enkäter till dem. Denna kniptångsrörelse – mindre lagkrav, lika många kommersiella förfrågningar – ökar just den grupp som behöver ett tydligt frivilligt ramverk. Och den gruppen känner byrån redan: det är dess kunder.

Den avgörande fördelen: uppgifterna finns redan i bokföringsunderlaget

Det är något som konkurrenter utan redovisningsbakgrund inte kan göra anspråk på. En stor del av den information som VSME/VS efterfrågar finns redan i byråns arbetsakt eller i de underlag som byrån hanterar varje år.

• Energi och utsläpp (upplysning B3): energifakturorna, som redan samlas in för bokföringen, ger de grundläggande förbrukningsuppgifterna.
• Personal (upplysningarna B8–B10): de anställdas egenskaper, hälsa och säkerhet, ersättning och utbildning framgår av lönehanteringen och arbetsgivardeklarationerna.
• Resurser och anläggningstillgångar (upplysning B7): uppföljningen av anläggningstillgångar och inköp belyser resursanvändningen, den cirkulära ekonomin och avfallshanteringen.
• Styrning och etik (upplysning B11): fällande domar och böter för korruption omfattas av en kontroll som byrån redan dokumenterar.

Grundmodulen i VSME/VS omfattar elva upplysningar, B1–B11; den omfattande modulen lägger till nio, C1–C9, för den som vill gå längre. Där ett SMF på egen hand skulle börja från ett tomt papper utgår byrån från en akt som redan är halvvägs ifylld. Uppdraget går inte ut på att hitta på uppgifter, utan på att samla in dem, strukturera dem och koppla dem till sitt underlag – en kompetens som är kärnan i yrket. Vår guide för att tillämpa VSME/VS steg för steg beskriver denna logik i detalj: uppgift → källa → underlag.

”Byrån kan inte intyga”: myten som behöver rättas till

Det är den invändning som stoppar flest projekt. Den bygger på ett missförstånd. En VSME/VS-rapport är frivillig: det finns ingen skyldighet till lagstadgad revision av den här typen av dokument, till skillnad från vad CSRD kräver av stora företag. Av att en sådan skyldighet saknas drar många den felaktiga slutsatsen att byrån inte skulle ha någon roll att spela för att öka rapportens trovärdighet.

Verkligheten är den motsatta. Just eftersom inget bestyrkande krävs står dörren öppen för en tjänst som kunden väljer. En redovisningskonsult – eller en revisor – kan erbjuda sig att gå längre än att enbart ta fram rapporten och erbjuda någon form av ökad trovärdighet genom en tredje part: ett frivilligt bestyrkande- eller översiktsuppdrag, t.ex. enligt ett ramverk av typen ISAE 3000, eller ett intyg med avtalsmässig räckvidd. De exakta formerna för sådana uppdrag återstår att bekräfta mot bakgrund av yrkeskårens ståndpunkter (CNCC och H2A) och måste formuleras med försiktighet. Men principen är tydlig: att det inte finns något krav på bestyrkande förbjuder ingenting; det gör trovärdigheten till ett försäljningsargument. För kunden väger en rapport som byrån har granskat tyngre gentemot en bank eller en beställare.

Ett uppdrag som avgränsas som alla andra

Det som återstår är att organisera det som ett avgränsat, avgiftsbelagt uppdrag och inte som en tjänst som utförs i förbigående. Yrkets vanliga rutiner räcker:

• Ett uppdragsbrev som avgränsar omfattningen (enbart grundmodulen, eller grundmodulen + den omfattande modulen), de åtgärder som ska vidtas och respektive parts ansvar.
• Arbetspapper som kopplar varje upplysning som lämnas ut till dess underlag, med sedvanligt överinseende.
• En produktion i flera nivåer: medarbetare för insamlingen, uppdragsledare för genomgången, redovisningskonsult för överinseendet – precis som vid ett redovisningsuppdrag.
• Ett alternativ för ökad trovärdighet som erbjuds separat när kunden har nytta av det.

VSME/VS kräver varken dubbel väsentlighet eller en uttömmande analys: den tillämpar en princip om ”i tillämpliga fall”, vilket gör den genomförbar för ett SMF. Det är ett avgränsat ramverk, vilket just underlättar standardiserad tillämpning för flera kunder. Huvudartikeln VSME/VS, ett nytt uppdrag för redovisningsbyråer går närmare in på avgränsning, riskhantering och organisation för flera kunder.

Så, ett nytt uppdrag eller en idé som bara verkar bra?

Rättsläget den 8 november 2026 bekräftar möjligheten utan att överdriva den: den frivilliga standarden (”VS”), som antogs av kommissionen den 3 juli 2026 och offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 21 september 2026 (delegerad förordning (EU) 2026/1560), har varit i kraft sedan den 24 september 2026 och tar över efter den rekommendation genom vilken kommissionen ställt sig bakom VSME; den förblir frivillig. Ramverket håller med andra ord på att stabiliseras, och efterfrågan finns redan.

För en byrå är VSME/VS ingen bara till synes god idé. Det är ett uppdrag som bygger på uppgifter som byrån redan har, som svarar mot ett växande behov hos kunderna och som åtföljs av ett valfritt sätt att öka trovärdigheten. Det verkliga misstaget vore att behandla det som en kostnadsfri tjänst som försvinner i det fasta arvodet, i stället för som en fullvärdig tjänst. Läs vidare om hur en VSME/VS-rapport kan användas i en finansieringsansökan.

Källor och kontroll – kontrollerat den 8 november 2026

Varje regelrelaterat påstående på denna sida har kontrollerats mot den officiella texten. Med hjälp av hänvisningarna nedan kan ni själva kontrollera dem.

• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/1560 av den 3 juli 2026 (antagen under referensen C(2026) 5011) ”om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU genom inrättande av frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering för användning av företag som skyddas av värdekedjetaket” – rättslig grund: artikel 29ca.1 i direktiv 2013/34/EU. Offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien) den 21 september 2026, i kraft sedan den 24 september 2026 (artikel 4); dess artikel 3 (värdekedjetaket) tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Officiell text på EUR-Lex · version antagen den 3 juli 2026 (pdf, Europeiska kommissionen). Relevanta bestämmelser: artikel 1 (definition av värdekedjetaket), artikel 2.1 (vem som får tillämpa standarden), artikel 3.2 (värdekedjetaket omfattar endast datapunkterna i bilaga II), artikel 4 (ikraftträdande), skäl 5 (rekommendationens rättsverkningar upphör, budskap till finansiärer). Översänd till Europaparlamentet och rådet den 3 juli 2026 (rådets dokument 11697/26 av den 9 juli 2026).
• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/1563 av den 3 juli 2026 (antagen under referensen C(2026) 5010, översyn av ESRS): minskar antalet obligatoriska datapunkter med 61 %. Offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning den 21 september 2026; träder i kraft den 10 november 2026 (artikel 3) och tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Officiell text på EUR-Lex · antagen version (pdf, Europeiska kommissionen).
• Kommissionens rekommendation (EU) 2025/1710 av den 30 juli 2025 (genom vilken kommissionen ställde sig bakom Efrags VSME), offentliggjord i EUT den 5 augusti 2025 – text på EUR-Lex. Enligt skäl 5 i delegerad förordning (EU) 2026/1560 bör rekommendationen ”inte längre anses ha några rättsverkningar” från och med den förordningens ikraftträdande, dvs. den 24 september 2026.
• Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2026/470 av den 24 februari 2026 (Omnibus I-direktivet), offentliggjort i EUT den 26 februari 2026, i kraft den 18 mars 2026 – text på EUR-Lex. Nationellt införlivande väntas senast den 19 mars 2027.
• Efrag – digital VSME/VS-mall och XBRL-taxonomi, version 2.0.0 av den 4 november 2026 (utarbetad i enlighet med den frivilliga standarden (VS), dvs. delegerad förordning (EU) 2026/1560, offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning den 21 september 2026; den ersätter version 1.3.0 av den 11 juni 2026, som Efrag ber användarna att inte längre använda) – Efrags webbsida.

En fråga om tidsplanen? Hur långt rättsakterna har kommit följs, med datum, i vår regelbevakning.