Är VSME/VS obligatorisk? Vad ”frivillig” egentligen betyder

Det är den första fråga som företagsledare ställer sig när de hör talas om den europeiska standarden för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag: är VSME/VS obligatorisk? Svaret ryms i ett ord – nej – men bakom det ordet döljer sig en mer nyanserad verklighet. En standard kan nämligen vara helt frivillig i lagens ögon och ändå i praktiken bli svår att undvika. Det är precis vad som gäller för VSME/VS. Låt oss därför skilja mellan det som följer av lagen och det som följer av trycket från marknaden.

Det korta svaret: nej, VSME/VS är inte obligatorisk

Så som läget är den 8 november 2026 är inget företag rättsligt skyldigt att upprätta en VSME/VS-rapport. Standarden har utarbetats av Efrag – det tekniska organ som ger Europeiska kommissionen råd – och kommissionen har därefter ställt sig bakom den genom rekommendation (EU) 2025/1710 av den 30 juli 2025. En rekommendation hör dock till det som jurister kallar soft law: ett icke-bindande instrument. Den uppmanar, uppmuntrar och föreslår en gemensam ram, men den ålägger ingenting och föreskriver inga sanktioner.

VSME/VS skapades för övrigt just för detta. Det uppdrag som Efrag fick syftade till att ge onoterade små och medelstora företag – de som står utanför CSRD:s tillämpningsområde – en standardiserad och förenklad ram, så att de lättare kan besvara de ESG-förfrågningar de får, utan att belastas av de stora företagens tunga rapportering. Det är ett verktyg som ställs till förfogande, inte ytterligare ett krav.

”Frivillig enligt lag”: vad det betyder i praktiken

Att VSME/VS är frivillig är ingen tom fras. Det får mycket konkreta följder:

• Inga sanktioner. Den som inte offentliggör någon VSME/VS-rapport riskerar varken böter, avgifter eller förelägganden.
• Ingen obligatorisk ingivning. Till skillnad från årsredovisningen finns det inget register eller någon myndighet där en VSME/VS-rapport ska ges in. Du bestämmer själv om du upprättar den, till vem du lämnar den och i vilken form.
• Ingen lagstadgad revision krävs. VSME/VS kräver varken granskning av tredje part eller dubbel väsentlighet, till skillnad från den obligatoriska CSRD-ramen. En frivillig granskning eller ett frivilligt bestyrkande är fortfarande möjligt för att stärka rapportens trovärdighet, men det är ett val, inte en skyldighet.
• Inbyggd modularitet. Du kan fritt begränsa dig till grundmodulen (upplysningarna B1 till B11) eller komplettera med den omfattande modulen (C1 till C9). Principen ”om tillämpligt” gör att du bara behöver lämna de uppgifter som verkligen berör dig.

Om du vill förstå i detalj vad standarden omfattar, hur den är uppbyggd och vilken status den har kan du läsa vår referenssida: VSME/VS-standarden förklarad för små och medelstora företag.

Varför VSME/VS ofta blir ”nödvändig i praktiken”

Om VSME/VS är frivillig, varför börjar då så många företag använda den? Därför att trycket inte kommer från lagen utan från deras affärspartner. Det är här som det som är frivilligt enligt lag blir en nödvändighet i praktiken.

Trycket från värdekedjan

Den främsta drivkraften är beställarna. De stora koncerner som omfattas av CSRD ska redovisa hållbarhetsfrågor i sin värdekedja – även hos sina leverantörer. I praktiken för de vidare kravet: ESG-enkäter, klausuler i upphandlingar, krav för att godkännas som leverantör. Ett litet eller medelstort företag (SMF) som vill förbli leverantör till en större kund har då knappast något val: det måste lämna uppgifter. VSME/VS blir här ett gemensamt språk som är betydligt smidigare än en mängd olikartade frågeformulär.

EU-lagstiftaren har för övrigt förutsett detta. Omnibus I-direktivet innehåller en takmekanism – ett värdekedjetak (value chain cap) – som ska begränsa de förfrågningar som en beställare får rikta till en partner med högst 1 000 anställda till innehållet i den frivilliga standarden. Taket kommer att bli fullt verksamt när direktivet har införlivats; det väntas då också ge små och medelstora företag ett sätt att skydda sig mot överdrivna förfrågningar. Vi beskriver mekanismen närmare i vår artikel om VSME/VS och värdekedjan.

Banker och investerare

Finansieringen är den andra hävstången. Banker och investerare tar allt oftare in ESG-kriterier i sin kreditprövning. År 2026 bör man dock vara försiktig: franska banker förlitar sig fortfarande i stor utsträckning på egna frågeformulär, som utgår från deras regelverkskrav. VSME/VS är alltså inget etablerat bankkrav. Men den kan utgöra ett praktiskt standardiserat svar, så att man slipper fylla i ett nytt formulär för varje motpart.

Frivilligt val eller påtvingad frivillighet?

Man behöver alltså skilja mellan två mycket olika situationer. Å ena sidan företaget som på eget initiativ beslutar att strukturera sitt hållbarhetsarbete: det väljer VSME/VS som ram, i sin egen takt, för att lyfta fram sina åtaganden. Å andra sidan företaget som får ett frågeformulär från en strategisk kund eller ett krav i en upphandling: det upprättar en rapport för att det trycks till det. Det första fallet är en helt självvald frivillighet; det andra en påtvingad frivillighet.

I båda fallen är den rättsliga karaktären densamma – ingenting tvingar dig rättsligt. Men de ekonomiska insatserna skiljer sig radikalt. Att förbereda arbetet i förväg i stället för att tvingas till det i all hast inför en upphandling gör hela skillnaden: du har kontroll över omfattningen, uppgifternas kvalitet och tidsplanen.

Ändrar ”VS”-standarden något?

En aktuell fråga behöver redas ut, eftersom den skapar förvirring. Europeiska kommissionen antog den 3 juli 2026 en delegerad akt (med referens C(2026) 5011) om en frivillig standard, som ofta betecknas med förkortningen ”VS”. Texten offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 21 september 2026 (delegerad förordning (EU) 2026/1560) och har varit i kraft sedan den 24 september 2026; användningen är fortfarande frivillig (artikel 2).

VSME/VS (Efrag-standarden som kommissionen ställt sig bakom genom rekommendationen från 2025) och ”VS” (standarden som antogs genom en delegerad akt 2026 och som är i kraft sedan den 24 september 2026) är alltså två sammanhängande men skilda företeelser, som det vore förhastat att blanda ihop. De har dock en sak gemensam: i båda fallen är logiken fortfarande frivillig. Övergången från en rekommendation till en delegerad akt stärker ramens officiella status, men gör den inte till en allmän skyldighet för små och medelstora företag.

Två datum som inte får förväxlas. Standarden blir användbar så snart den träder i kraft, dvs. den tredje dagen efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning (artikel 4). Värdekedjetaket gäller däremot endast för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare (artikel 3). Med andra ord: inget hindrar ett litet eller medelstort företag från att tillämpa standarden före 2027.

Det som gör frågan oundviklig: Omnibus-effekten

En sista faktor förklarar varför frågan ”frivillig eller obligatorisk” blir central. Omnibus I-direktivet – direktiv (EU) 2026/470 av den 24 februari 2026 har höjt tröskeln för att omfattas av CSRD. Numera omfattas endast företag som överskrider två kumulativa tröskelvärden – fler än 1 000 anställda OCH en nettoomsättning på mer än 450 miljoner euro – av skyldigheten (för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare).

Följden är att mycket många företag som trodde att de skulle omfattas av CSRD nu hamnar utanför. Men deras kunder, banker och marknader fortsätter att efterfråga ESG-data. Dessa företag vänder sig då till frivillig rapportering – och VSME/VS framstår som det mest naturliga svaret. Där ligger paradoxen: färre rättsliga skyldigheter, men en faktisk efterfrågan som inte avtar. För att placera VSME/VS i förhållande till CSRD och andra ramverk, se vår jämförelse av hållbarhetsramverk.

Sammanfattning

VSME/VS är inte obligatorisk: ingen lag kräver den och ingen sanktion är kopplad till att den saknas. Men den blir allt mer nödvändig, eftersom dina kunder, finansiärer och beställare gör den till ett villkor för tillträde. Att förstå denna skillnad – frivillig enligt lag, men ofta påtvingad i praktiken – är nyckeln till att ta sig an frågan med lugn, och till att välja att engagera sig av eget val snarare än under trycket av en tidsfrist.

Källor och kontroll – kontrollerat den 8 november 2026

Varje regelrelaterat påstående på denna sida har kontrollerats mot den officiella texten. Med hjälp av hänvisningarna nedan kan ni själva kontrollera dem.

• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/1560 av den 3 juli 2026 (antagen under referensen C(2026) 5011) ”om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU genom inrättande av frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering för användning av företag som skyddas av värdekedjetaket” – rättslig grund: artikel 29ca.1 i direktiv 2013/34/EU. Offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien) den 21 september 2026, i kraft sedan den 24 september 2026 (artikel 4); dess artikel 3 (värdekedjetaket) tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Officiell text på EUR-Lex · version antagen den 3 juli 2026 (pdf, Europeiska kommissionen). Relevanta bestämmelser: artikel 1 (definition av värdekedjetaket), artikel 2.1 (vem som får tillämpa standarden), artikel 3.2 (värdekedjetaket omfattar endast datapunkterna i bilaga II), artikel 4 (ikraftträdande), skäl 5 (rekommendationens rättsverkningar upphör, budskap till finansiärer). Översänd till Europaparlamentet och rådet den 3 juli 2026 (rådets dokument 11697/26 av den 9 juli 2026).
• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/1563 av den 3 juli 2026 (antagen under referensen C(2026) 5010, översyn av ESRS): minskar antalet obligatoriska datapunkter med 61 %. Offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning den 21 september 2026; träder i kraft den 10 november 2026 (artikel 3) och tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Officiell text på EUR-Lex · antagen version (pdf, Europeiska kommissionen).
• Kommissionens rekommendation (EU) 2025/1710 av den 30 juli 2025 (genom vilken kommissionen ställde sig bakom Efrags VSME), offentliggjord i EUT den 5 augusti 2025 – text på EUR-Lex. Enligt skäl 5 i delegerad förordning (EU) 2026/1560 bör rekommendationen ”inte längre anses ha några rättsverkningar” från och med den förordningens ikraftträdande, dvs. den 24 september 2026.
• Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2026/470 av den 24 februari 2026 (Omnibus I-direktivet), offentliggjort i EUT den 26 februari 2026, i kraft den 18 mars 2026 – text på EUR-Lex. Nationellt införlivande väntas senast den 19 mars 2027.
• Efrag – digital VSME/VS-mall och XBRL-taxonomi, version 2.0.0 av den 4 november 2026 (utarbetad i enlighet med den frivilliga standarden (VS), dvs. delegerad förordning (EU) 2026/1560, offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning den 21 september 2026; den ersätter version 1.3.0 av den 11 juni 2026, som Efrag ber användarna att inte längre använda) – Efrags webbsida.

En fråga om tidsplanen? Hur långt rättsakterna har kommit följs, med datum, i vår regelbevakning.