VSME/VS och CSRD: vilka är skillnaderna?

VSME/VS och CSRD nämns ofta i samma samtal, så till den grad att de förväxlas. Ändå har de två europeiska regelverken varken samma rättsliga karaktär, samma målgrupp eller samma omfattning. Det ena är en obligatorisk rapporteringsram för stora företag. Det andra, VSME/VS, är en frivillig standard utformad för små och medelstora företag (SMF) som står utanför detta tillämpningsområde. Den här artikeln reder ut de viktigaste skillnaderna – status per 8 november 2026.

I en mening: vad handlar det om?

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive, direktivet om företagens hållbarhetsrapportering) är ett EU-direktiv som ålägger vissa företag att offentliggöra en detaljerad hållbarhetsrapport enligt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), med bestyrkande av en tredje part.

VSME/VS (Voluntary Sustainability reporting standard for SMEs) är en frivillig standard. Den har utarbetats av Efrag och överlämnades till Europeiska kommissionen den 17 december 2024. Kommissionen har ställt sig bakom den genom rekommendation (EU) 2025/1710 av den 30 juli 2025. Rekommendationen är så kallad soft law: den medför inga skyldigheter. VSME/VS riktar sig till onoterade små och medelstora företag och mikroföretag som vill strukturera sin icke-finansiella kommunikation utan att behöva ge sig in i CSRD:s tunga maskineri.

Skillnad nr 1: skyldighet kontra frivillighet

Detta är den grundläggande skillnaden. CSRD ålägger de företag som omfattas att rapportera, med en lagstadgad tidsplan och sanktioner vid underlåtenhet. VSME/VS medför däremot ingen skyldighet, inga sanktioner och ingen lagstadgad inlämning. Ett företag tillämpar den för att det väljer att göra det – eller, oftare, för att en kund, en bank eller en upphandling begär ESG-uppgifter av företaget och det vill svara på ett standardiserat sätt.

Den här nyansen förtjänar att utvecklas: ”frivillig” i juridisk mening betyder inte ”valfri” i praktiken. Vi går igenom denna paradox i vår artikel om VSME/VS-standardens frivilliga karaktär.

Skillnad nr 2: målgruppen – stora företag kontra små och medelstora företag

CSRD riktar sig till stora företag. Sedan det så kallade Omnibus I-direktivet, direktiv (EU) 2026/470 av den 24 februari 2026, har dess tillämpningsområde snävats in kraftigt. Numera omfattas ett företag av CSRD endast om det överskrider två kumulativa tröskelvärden: över 1 000 anställda OCH över 450 miljoner euro i nettoomsättning. Det rör sig alltså om ett ”OCH”-villkor och inte om två av tre kriterier. De nya reglerna tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare, med de första rapporterna 2028.

VSME/VS fyller just det utrymme som lämnas fritt under denna tröskel. Det gäller de små och medelstora företag och mikroföretag som inte, eller inte längre, omfattas av CSRD men som ändå behöver ett gemensamt språk för att tala om hållbarhet.

Skillnad nr 3: de höjda tröskelvärdena gör att företag övergår till frivillig rapportering

Detta förbises ofta. Genom att höja tröskelvärdena gör Omnibus I-direktivet att ett stort antal företag som trodde att de omfattades faller utanför CSRD. Enligt kommissionens uppskattningar skulle det innebära i storleksordningen 80 % färre företag inom det obligatoriska tillämpningsområdet.

Konkret kan ett mellanstort företag som förberedde sig för CSRD hamna utanför skyldigheten, samtidigt som det fortsätter att få ESG-förfrågningar från sina stora företagskunder eller sina banker. För dessa företag blir frivillig rapportering ett naturligt svar. Det gäller VSME/VS och numera även den frivilliga standarden (VS), som är i kraft sedan den 24 september 2026 (delegerad förordning (EU) 2026/1560). Läs vår bevakning av Omnibus-paketet och regelverkets tidsplan för att förstå denna övergång i detalj.

Skillnad nr 4: dubbel väsentlighet – ingår i CSRD men saknas i VSME/VS

CSRD bygger på principen om dubbel väsentlighet. Företaget ska analysera både verksamhetens påverkan på miljön och samhället (väsentlighet ur ett påverkansperspektiv) och hållbarhetsfrågornas inverkan på sin egen finansiella ställning (finansiell väsentlighet). Analysen är krävande och styr hela rapportens uppbyggnad.

VSME/VS kräver däremot ingen bedömning av dubbel väsentlighet. Den bygger på en betydligt enklare logik, så kallad ”om tillämpligt”: företaget lämnar de uppgifter som är relevanta för dess verksamhet, utan att ta fram en fullständig väsentlighetsmatris. Det är ett av skälen till att VSME/VS förblir tillgänglig även för en liten organisation utan särskild ESG-kompetens. Vi beskriver tillvägagångssättet i vår guide för att tillämpa VSME/VS i små och medelstora företag.

Observera: ESRS ändrades samma dag. Den 3 juli 2026 antog kommissionen en andra delegerad akt, C(2026) 5010, som förenklar själva ESRS. Den offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 21 september 2026 (delegerad förordning (EU) 2026/1563), kommer att träda i kraft den 10 november 2026 och kommer att tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare: den minskar antalet obligatoriska datapunkter med 61 %. Jämförelserna nedan avser alltså ESRS i en redan förenklad version – skillnaden i arbetsbörda jämfört med den frivilliga standarden är fortfarande stor, men den minskar.

En nyans sedan revideringen den 3 juli 2026: de reviderade ESRS-standarderna behåller dubbel väsentlighet, men tillåter uttryckligen ett ”uppifrån och ned”-perspektiv (top-down). Det innebär att man inte behöver bedöma varje påverkan, risk och möjlighet var för sig. Bedömningen saknas fortfarande i den frivilliga standarden. Skillnaden i arbetsbörda minskar men försvinner inte.

Skillnad nr 5: omfattning och struktur

CSRD bygger på ESRS, en samling standarder som täcker ett mycket brett spektrum av miljömässiga och sociala frågor samt styrningsfrågor, med en avsevärd detaljnivå.

VSME/VS är betydligt mer koncentrerad. Den är uppbyggd kring två delar:

• en grundmodul, som består av upplysningarna B1–B11 (den gemensamma basen för alla företag som tillämpar standarden);
• en omfattande modul, som består av upplysningarna C1–C9 och som läggs till grundmodulen för företag som vill gå längre.

Efrag offentliggör ingen officiell sammanräkning av ”datapunkter” för VSME/VS. Det viktiga är att komma ihåg uppbyggnaden i två moduler, som är betydligt mindre omfattande än ESRS.

Ska inte förväxlas med ESRS. För de reviderade ESRS offentliggjorde Efrag den 28 augusti 2026 en officiell förteckning över datapunkter, som är öppen för felanmälningar fram till den 23 oktober 2026. Förteckningen gäller ramverket för de företag som omfattas av CSRD, inte den frivilliga standarden – se vår regelbevakning.

Skillnad nr 6: bestyrkande av tredje part

CSRD kräver ett obligatoriskt bestyrkande av rapporten, utfört av en oberoende bestyrkandeleverantör (revisor eller oberoende tredje part). VSME/VS kräver däremot inget lagstadgat bestyrkande. Ett företag kan ändå välja att frivilligt stärka trovärdigheten i sin rapport, till exempel genom ett bestyrkandeuppdrag som utförs av företagets redovisningskonsult – ett frivilligt steg, men användbart gentemot en krävande partner.

Sammanfattande tabell

Behöver man göra både en VSME/VS-rapport OCH en CSRD-rapport?

Nej. De två regelverken läggs inte ovanpå varandra. Ett företag som omfattas av CSRD offentliggör en ESRS-rapport och behöver inte VSME/VS. Ett företag utanför CSRD:s tillämpningsområde kan, om det så önskar, tillämpa VSME/VS för att svara sina intressenter. Frågan att ställa sig är alltså inte ”vilken av de två?” utan ”omfattas jag av CSRD eller inte?”.

Om du vill placera VSME/VS i förhållande till samtliga hållbarhetsramverk (ESRS, GRI, EcoVadis, ISO 26000) och inte bara till CSRD, kan du fortsätta med vår fullständiga jämförelse av rapporteringsramverk. Om du vill förstå på djupet vad standarden verkligen är, hur den är uppbyggd och vilken status den har, börja med vår referenssida om VSME/VS-standarden.

Källor och kontroll – kontrollerat den 8 november 2026

Varje uppgift om regelverket på den här sidan har kontrollerats mot den officiella texten. Med hjälp av hänvisningarna nedan kan du själv kontrollera dem.

• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/1560 av den 3 juli 2026 (antagen under referensen C(2026) 5011) ”om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU genom inrättande av frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering för användning av företag som skyddas av värdekedjetaket” – rättslig grund: artikel 29ca.1 i direktiv 2013/34/EU. Förordningen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien) den 21 september 2026 och är i kraft sedan den 24 september 2026 (artikel 4). Dess artikel 3 (värdekedjetaket) tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Officiell text på EUR-Lex · version antagen den 3 juli 2026 (pdf, Europeiska kommissionen). Relevanta bestämmelser: artiklarna 1 (definition av värdekedjetaket), 2.1 (vem som får tillämpa standarden), 3.2 (värdekedjetaket omfattar endast datapunkterna i bilaga II) och 4 (ikraftträdande) samt skäl 5 (rekommendationens rättsverkningar upphör, budskap till finansiärerna). Förordningen översändes till Europaparlamentet och rådet den 3 juli 2026 (rådets dokument 11697/26 av den 9 juli 2026).
• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/1563 av den 3 juli 2026 (antagen under referensen C(2026) 5010, revidering av ESRS): förordningen minskar antalet obligatoriska datapunkter med 61 %. Den offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 21 september 2026, träder i kraft den 10 november 2026 (artikel 3) och tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Officiell text på EUR-Lex · antagen version (pdf, Europeiska kommissionen).
• Kommissionens rekommendation (EU) 2025/1710 av den 30 juli 2025 (genom vilken kommissionen ställde sig bakom Efrags VSME), offentliggjord i EUT den 5 augusti 2025 – text på EUR-Lex. Enligt skäl 5 i delegerad förordning (EU) 2026/1560 bör rekommendationen ”inte längre anses ha några rättsverkningar” från och med den förordningens ikraftträdande, dvs. den 24 september 2026.
• Direktiv (EU) 2026/470 av den 24 februari 2026 (Omnibus I-direktivet). Det offentliggjordes i EUT den 26 februari 2026 och trädde i kraft den 18 mars 2026 – text på EUR-Lex. Nationellt införlivande väntas senast den 19 mars 2027.
• Efrag – digital mall och XBRL-taxonomi för VSME/VS, version 2.0.0 av den 4 november 2026 (utarbetad i enlighet med den frivilliga standarden (VS), dvs. delegerad förordning (EU) 2026/1560, som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 21 september 2026; den ersätter version 1.3.0 av den 11 juni 2026, som Efrag uppmanar användarna att inte längre använda) – Efrags webbsida.
• Efrag – ”2026 Draft List of Datapoints for Revised ESRS”, offentliggjord den 28 augusti 2026: granskningen av uppenbara fel (fatal flaw) är öppen fram till den 23 oktober 2026, och den slutliga versionen väntas före utgången av 2026. Den avser de reviderade ESRS som kommissionen antog i juli 2026, inte VSME/VS – Efrags meddelande (hämtat den 1 september 2026).

Har du en fråga om tidsplanen? Vi följer upp hur långt arbetet med texterna har kommit, med datum, i vår regelbevakning.